Tillbaka i Stockholm sedan några dagar. Har haft fullt upp, träffat vänner, ringt viktiga samtal osv. Ikväll är jag ensam hemma. Har ätit bananchips och druckit råsaft för att ta igen kalorier jag har undvikit att stoppa i mig den senaste tiden. Ångesten, som har lyst med sin frånvaro sedan i början av sommaren, smyger sig på. Det är så tyst här i jämförelse med hur det var i Frankrike. Det är så ensamt trots att jag har umgåts och pratat med människor i princip varje vaken minut sedan jag kom tillbaka. Klarar inte av ensamhet. Älskar mina vänner och min familj mer än något annat. Men jag måste åka. Jag kan inte stanna här. Jag måste förstå mig själv innan jag kan ordna upp mitt liv.